Argentinsk tango — Teknik

Argentinsk tango är en improviserande dans utan fast koreografi. Det finns inga obligatoriska stegsekvenser — i stället bygger dansen på ett antal tekniska principer som gör improvisation möjlig. Här beskrivs de viktigaste.

Stående ben och fritt ben

I tango står man nästan alltid med hela vikten på ett ben — det stående benet. Det andra är det fria benet. Man hoppar aldrig i tango, vilket betyder att varje steg alltid tas med det fria benet — det man inte står på.

Ledaren behöver aldrig kommunicera vilket ben följaren ska använda eftersom det alltid är det fria. Däremot måste ledaren alltid vara medveten om vilket ben följaren står på.

Balans

Balans är den viktigaste tekniska egenskapen i tango. Varje steg kommuniceras medan man fortfarande är i full balans på ett ben — och utförs sedan. Man rör sig mellan öar av stark balans, inte mellan fall.

En tangodansare faller aldrig in i steget. Det fria benet sträcks ut mot den nya positionen medan man är i full balans på det stående benet. Sedan förs vikten över — horisontellt och kontrollerat.

Knäna

Knäna fungerar som en hiss. När man sänker sig böjs knäna utan att något i överkroppen förändras. Allt ovanför midjan strävar uppåt; benen och fötterna arbetar nedåt mot golvet. Höfterna förblir alltid horisontella.

Att samla fötterna

Mellan varje steg samlar man alltid fötterna — anklar ihop. Detta sker inte på en bestämd rytmisk punkt utan när man anländer i balans på det stående benet. Det fria benet väntar i insamlad position tills nästa steg kommuniceras.

Projektion

Innan vikten förs över sträcker sig det fria benet mot den nya positionen — detta kallas projektion. Det är ett naturligt resultat av korrekt balans och knäteknik, inte något man gör medvetet med benet.

Dissociation

Dissociation innebär att överkropp och underkropp inte pekar i samma riktning. Ryggraden vrids så att överkropparna förblir vända mot varandra medan benen kan röra sig fritt i alla riktningar. Dissociation är grunden för all ledning och följning i tango.

Omfamningen

Omfamningen — abrazo — är det fysiska ramverket för kommunikationen mellan dansarna. Den kan vara sluten, där bröstkorgar vidrör varandra, eller öppen, med ett litet avstånd mellan kropparna.

Ledningen kommuniceras via överkroppen — aldrig med armkraft. Armarna följer överkroppen; de leder inte. Avståndet mellan dansarna förblir i stort sett konstant under rörelsen.

Ledning och följning

Ledning och följning sker i tre faser:

Först kommunicerar ledaren ett steg via överkroppen — en inbjudan, inte ett tvång. Ledaren förblir i balans och kan avbryta rörelsen när som helst.

Sedan rör sig följaren naturligt som svar på kommunikationen.

Slutligen tar ledaren sitt eget steg — anpassat till följarens rörelse.

Danslinjen — ronden

På dansgolvet rör sig paren moturs längs väggen. Detta kallas ronden eller línea de baile. Alla par respekterar denna rörelseriktning. Man kör inte om andra par, man stannar inte mitt på golvet utan anledning och man anpassar stegstorlek efter tillgängligt utrymme.

Pivot

En pivot är en rotation på ett ben runt kroppens vertikala axel. Pivoten är grunden för ocho, molinete och många andra figurer. En korrekt pivot kräver balans på det stående benet, avslappnade knän och rotation som initieras från höften.