Argentinsk tango — Steg

Argentinsk tango har inget fast stegrepertoar som måste läras in i en bestämd ordning. Dansen är improviserad och rörelserna kombineras fritt. Nedan beskrivs de vanligaste stegen och figurerna, ordnade efter kategori.

Gång och grundrörelser

Caminata — promenaden. Tangons absoluta grund. En kontrollerad gång framåt, bakåt eller i sidled. Varje steg tas i full balans utan att falla in i rörelsen. Kvaliteten i gången avslöjar alltid dansarens nivå.

Salida — utgången. Hur paret börjar röra sig från stillaståndet. Innehåller ofta ett öppnande sidosteg.

Resolución — avslutningen. Hur en rörelsesekvens avslutas och paret återvänder till stillhet.

Pausa — pausen. Att medvetet stanna i rörelsen och hålla ett ögonblick. Ett aktivt val, inte ett tecken på osäkerhet. En av tangons mest uttrycksfulla gester.

Traspié — dubbelsteget. Ett extra steg i dubbel rytm, infogat mellan två normala steg. Skapar quick-quick-slow-mönstret.

Svängar och rotationer

Giro — svängen. En rotation runt ett gemensamt centrum där en dansare pivoterar på stående ben medan den andre cirkulerar runt. Kan gå åt båda håll.

Molinete — väderkvarnen. Följarens rörelse runt ledaren i ett mönster av framåt-, sido- och bakåtsteg. Kräver god dissociation och balans.

Media luna — halvmånen. En halv rotation — ett giro som stannar mitt i. Används för att byta riktning utan att genomföra en full sväng.

Pivot — en rotation på ett ben runt kroppens vertikala axel. Grunden för ocho, molinete och många andra figurer.

Figurer

Cruzada — korset. Följarens ena fot korsas framför den andra. En av tangons mest karaktäristiska positioner.

Ocho — åttan. Följarens fötter ritar ett åttal i golvet genom en serie pivots och steg. Finns i framåt- och bakåtvariant. En av tangons mest centrala rörelser.

Parada — stoppet. Ledaren stoppar mjukt följarens fot med sin egen. Skapar spänning och väntan.

Pasada — passagen. Följaren passerar framför eller bakom ledaren, ofta som uppföljning till en parada.

Barrida — soprörelsen. En fot skjuter eller sopar den andres fot längs golvet till en ny position.

Sacada — förflyttningen. En dansare träder in i den andres plats och förflyttar partnerns ben med sin närvaro — inte med kraft.

Sanguchito — ledaren klämer följarens fot mellan sina egna fötter. En lekfull, rytmisk figur vanlig i milonguero-stil.

Ornament

Adorno — utsmyckning. Små individuella rörelser som en dansare lägger till på egen hand i pauser. Stör aldrig partnerns rörelse.

Boleo — ett benkastrelaterat ornament där det fria benet kastar ut som svar på en snabb riktningsförändring. Kan vara lågt och diskret eller högt och dramatiskt.

Gancho — kroken. En dansares ben hakar in på insidan av partnerns ben i en snabb rörelse. Kräver precision och förtroende.

Golpe — en rytmisk markering mot golvet med häl eller fotsula.

Lapiz — pennan. Det fria benet ritar cirklar mot golvet under en paus.

Amague — fejken. En rörelse som antyder ett steg utan att ta det. Skapar spänning och förväntan.

Enrosque — korkskruven. Ledaren skruvar sin kropp runt sin egen axel medan följaren cirkulerar runt.

Avancerade figurer

Colgada — hängningen. Paret lutar sig bort från varandra och skapar ett gemensamt tyngdpunkt utanför båda kropparna. Kräver ömsesidigt förtroende och exakt balans.

Volcada — lutningen. Följaren lutas inåt mot ledaren och förlorar tillfälligt sin vertikala axel. Ledaren fungerar som stabil ankare.

Enganche — kopplingen. En dansares ben omsluter eller kopplas till partnerns ben eller kropp. Skapar ett stilla, laddat ögonblick.

Sentada — sittandet. Följaren sitter på ledarens lår i ett dramatiskt ögonblick. Tillhör framför allt scenisk tango.